Melodica

Tro och tvivel
Long time no see.
 
Jag har ju inte bloggat sedan jag satt på tåget mot Göteborg och min audition till PAS i mars. Vad hände sen?
▬ ▬ ▬
Min audition gick åt skogen rent ut sagt. Som vanligt var jag först ut (vad är det för förbannelse som förföljer mig?) och började med sångprov. Det gick väl helt okej ändå, men det kunde ha gått bättre. Sen kom teaterprovet och jag fick en blackout under improvisationen. Det var hemskt att känna hur min chans bara gled ur händerna på mig. Men jag tänkte ändå satsa allt på dagens för mig största och utan tvekan läskigaste utmaning; dansen. Inte nog med att vi skulle dansa jazz, vilket jag ändå gjort till och från under ett års tid, vi skulle även dansa balett, något jag aldrig gjort i hela mitt liv. Jag är ingen speciellt erfaren dansare.
▬ ▬ ▬
Man kan tycka att jag var dåligt förberedd, och visst. Jag hade kunnat förbereda mig mycket mer. Men jag fick använda mig av de resurser jag hade tillgång till, och här i lilla Kalmar finns inte mycket dans att hitta.
Så jag fick bara göra det bästa jag kunde. Och det höll inte. Jag gick inte vidare. Vilket var helt rättvist. 
▬ ▬ ▬
Så vad gör jag nu då? För tillfället jobbar jag tre tim-jobb och pluggar sång 50%. Och funderar.
Idag var en sån där riktigt jobbig dag då tankarna bara snurrade.
Vad drömmer jag om?
 
Vad ska jag göra till våren? Och nästa höst?
 
När ska jag flytta?
 ▼
 
Jag är en mästare på att fundera och grubbla. 
Vilka drömmar ska man låta vara just drömmar? Är verkligen alla drömmar värda att satsa på?
▬ ▬ ▬
Jag drömmer om ett liv där scenen är min vardag. Jag ä-l-s-k-a-r livet på scenen.
Men hör jag hemma i den branschen egentligen? 
Folk säger att jag borde bli lärare eller jobba med språk, men det brinner jag inte för. Så många gånger som jag önskat att jag drömde om att bli lärare, ingenjör eller något annat "vanligt" jobb. Men det gör jag inte.
Musiken och teatern är det jag tycker allra mest om och jag kommer inte på något annat jag hellre gör.
Så det är ju värt att satsa ändå.
▬ ▬ ▬
Men det är läskigt.
▬ ▬ ▬
 
Up and away
Redo för PAS
 
Så var det äntligen dags.
 
Nu har dagen kommit då jag gör mitt livs hittills största audition. På fredag 07:30 går jag in på Performing Arts School i Göteborg och sjunger, agerar och dansar det bästa jag kan för att ta mig in på skolan. 3 års utbildning för att bli musikalartist. Dit vill jag ta mig.
Ja, jag vet. Det låter jättedramatiskt. Men för mig är det verkligen det. Det här är riktigt stort! Nu satsar jag verkligen och kliver utanför min comfort zone. Det är läskigt att satsa på en bransch med tuff konkurrens, men jag drömmer verkligen om ett liv på scenen. Det finns ingenting jag hellre vill göra.
Fredag är som sagt första auditiondagen för min del. Kanske blir det bara en. Men jag hoppas så galet mycket att jag klarar mig igenom gallringarna och tar mig till slutaudition på söndag. Jag kommer ge allt!
 
Under min audition kommer jag sjunga 4 låtar, framföra en monolog, en dialog samt dansa jazz och balett. Det har tyvärr varit en ganska motig arbetsprocess. Jag drog på mig en ordentlig muskelsträckning i baksida lår i januari och jag har fortfarande inte riktigt blivit av med den. Och så har jag varit förkyld en hel del. Men nu känns allt helt okej! Har dock inte dansat så mycket då jag inte velat skada mig igen. Bättre att sträcka sig på auditionen tänkte jag, haha.
 
Auditiondagarna kommer ligga på 9 timmar/dag så jag har en härlig helg att se fram emot!
Oavsett hur det går kommer jag vara stolt över mig själv. Att jag bara vågar åka dit känns jättestort! Men oj, vad jag vill det här!
 
Nu är tåget nästan framme i min favoritstad; Göteborg. Håll tummarna för mig!
 
Konsert med Simon Ljungman och Fredrik Berglund
 
Oj, vilka dagar jag har varit med om!
Igår och idag hade jag och mina kurskamrater konsert tillsammans med Simon Ljungman och Fredrik Berglund. De har ett Simon & Garfunkel-program som de spelat på olika platser i Sverige med olika körer och nu var det vår tur!
Det var sååå kul! Och ja, jag höll på att explodera i en miljon små atomer i höstas när jag fick veta att vi skulle spela tillsammans med Håkan Hellströms gitarrist. HALLÅ DET ÄR JU HUR COOLT SOM HELST!
Och så trevliga och snälla Simon och Fredrik var. Jag vill bli deras officiella bästis. Var fyller man i ansökningspapprerna?
 
 
SJÄLVKLART var jag tvungen att ta en bild med dem! Och jag ser så där underbart awkward ut som man brukar göra när man vill se cool ut.
Simon håller i min armbåge. Där har jag en Håkan Hellström-tatuering som Simon ville få med på bild. 
 
 
Sammanlagt gjorde vi tre konserter och innan sista konserten drog igång så tog vi en obligatorisk gruppbild i en trång och gul korridor. Det blev riktigt gulligt!
 
 
 Bild från vår sista konsert tillsammans. De två sista bilderna har jag fått låna av min kursföreståndare Anna. Det här är ett av de roligaste konsertprojekten jag har gjort!
Under projektets gång har jag blivit helt såld på Simon & Garfunkel, så jag sitter här och diggar med Mrs. Robinson och Kathy.
 
 Jag är så galet tacksam över att jag får uppleva sådana här saker och att jag får syssla med det jag tycker bäst om i hela världen.
 
Nu ska jag skriva kassabok. Att vara vuxen har sina ansvar.
 
Up and away.