Melodica

Konsert med Simon Ljungman och Fredrik Berglund
 
Oj, vilka dagar jag har varit med om!
Igår och idag hade jag och mina kurskamrater konsert tillsammans med Simon Ljungman och Fredrik Berglund. De har ett Simon & Garfunkel-program som de spelat på olika platser i Sverige med olika körer och nu var det vår tur!
Det var sååå kul! Och ja, jag höll på att explodera i en miljon små atomer i höstas när jag fick veta att vi skulle spela tillsammans med Håkan Hellströms gitarrist. HALLÅ DET ÄR JU HUR COOLT SOM HELST!
Och så trevliga och snälla Simon och Fredrik var. Jag vill bli deras officiella bästis. Var fyller man i ansökningspapprerna?
 
 
SJÄLVKLART var jag tvungen att ta en bild med dem! Och jag ser så där underbart awkward ut som man brukar göra när man vill se cool ut.
Simon håller i min armbåge. Där har jag en Håkan Hellström-tatuering som Simon ville få med på bild. 
 
 
Sammanlagt gjorde vi tre konserter och innan sista konserten drog igång så tog vi en obligatorisk gruppbild i en trång och gul korridor. Det blev riktigt gulligt!
 
 
 Bild från vår sista konsert tillsammans. De två sista bilderna har jag fått låna av min kursföreståndare Anna. Det här är ett av de roligaste konsertprojekten jag har gjort!
Under projektets gång har jag blivit helt såld på Simon & Garfunkel, så jag sitter här och diggar med Mrs. Robinson och Kathy.
 
 Jag är så galet tacksam över att jag får uppleva sådana här saker och att jag får syssla med det jag tycker bäst om i hela världen.
 
Nu ska jag skriva kassabok. Att vara vuxen har sina ansvar.
 
Up and away.
Söndagsdepp
 
Idag är en sån där dag då ingenting känns kul och jag känner mig olycklig och otillräcklig. Jag hatar såna dagar.
Jag har testat att dansa och sjunga och spela gitarr, men inte ens det kändes kul.
Vissa dagar känner jag mig bara ledsen och jag vet inte riktigt varför det är så. Så känner nog alla ibland.
Passade på att gråta en skvätt till en av mina favoritlåtar; "Du är snart där" av Håkan Hellström.
Texten har fått en helt ny innebörd för mig och det var skönt att bara släppa ut lite känslor.
Det ska man inte vara rädd för att göra!
 
Och jag vet att jag är awesome egentligen, så det så!
 
"Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
 
Jag tror när vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än"
 
Up and away.
 
Nämen tja tja, bloggen!
 
JAG ÄR TILLBAKA!
 
Antagligen har jag inte varit så saknad. Jag hade ju knappt några följare, haha (r.i.p. Lisas blogg).
Så i och med att just DU har klickat in här och läser dessa rader så har jag ytterst höga förväntningar på att du fortsätter följa mitt tämligen ointressanta liv. 
 
Så vad gör jag nuförtiden? Jag pluggar på folkis (IGEN) och studerar den ädla konsten av att sjunga med tungan rätt i mun. No kidding, tungan ska faktiskt ligga på rätt sätt. Det är verkligen helt fantastiskt kul och mina lärare och kurskamrater är amazing.
Nästa vecka ska vi göra tre konserter med Fredrik Berglund och Simon Ljungman (Håkan Hellströms gitarrist, oh mah gawd) med låtar av Simon & Garfunkel.
Ska bli kanonkul! Hittills 5 av 5 toasts.
 
I april kommer jag få göra en egen konsert och det kommer bli awesome! Ser mycket fram emot detta!
 
Nu håller vi på med fördjupningsprojekt i skolan. Till en början jobbade jag med pianospel, men bytte till att använda fördjupningstiden till att förbereda min audition till PAS (Performing Art School) i Göteborg.
Det är en musikalutbildning jag kommer söka, så jag behöver komma i form igen och jobba mer på vissa sångtekniker. Där ligger mitt största fokus om dagarna. Jag tränar som en jäkla galning! Vilket är bra och svettigt.
 
Jag tänkte att det kunde vara kul (främst för min egen del) att dokumentera min process, så det är därför jag dammar av tangentbordet och blåser liv i bloggen igen.
Det var ju tusan stenåldern senast jag skrev.
 
Aja, nu blir det läggdags för fröken Lisa. Hon har hållt igång hela dagen med träning och skola så hon är ganska trött. Och stel. Som ett kylskåp.
Det är inte vackert.
 
Baj baj så länge!