MENY
Jaha. Då har jag kommit till punkten i livet då vardagsångesten kickar in. Sommarjobbet är slut och jag har inte sökt någon utbildning. Vad ska jag göra det här året?
Grejen är att allt löser sig till slut. Men tiden innan det gör det är jobbig. Visst, jag har bara varit arbetslös i en vecka. Men hur länge kommer jag vara det? Jag har sökt jobb och snackat med arbetsförmedlingen, så nu kan jag mest hoppas på det bästa.
Jobbigast av allt är nästan att alla polare har försvunnit iväg till sina folkhögskolor och plugg. För första gången i livet så har jag faktiskt inget planerat. Häromdagen var jag på min gamla folkhögskola och hängde med min pojkvän och polare när de flyttade in i sina nya rum och träffade sina nya kurskamrater. Det var nästan självplågeri, haha. Fyyyyyyy vad jag kände mig avundsjuk och olycklig. Jag skulle kunna ge nästan vad som helst för ett av rummen i mina kompisars hus.
Att bo på folkhögskola är något magiskt. Jag vill dela det här året med mina vänner, men istället sitter jag i Kalmar och degar. Usch, jag verkar så sjukt bitter. Jag är ingen bitter människa. Men jag har mina svackor, precis som varenda annan kotte i detta avlånga land.
Om jag ändå hade en lägenhet i alla fall. Det är inget fel med att bo hemma hos morsan och farsan, men har man en gång flyttat hemifrån så vill man inte flytta tillbaka. Missförstå mig inte, jag gillar min familj och mitt hem men jag längtar så sjukt mycket efter att flytta igen!
Nej, nu får det här deppiga inlägget vara slut. Allt kommer lösa sig så småningom. Det gäller bara att hålla ut till dess.
0