Tisdagstankar

Hej tisdag.
•°•°•°•
Värsta veckodagen om man frågar mig. De bara finns där och förlänger veckan. Vad händer ens på tisdagar?
Jag grubblar. Inte nödvändigtvis varje tisdag, men idag har jag gjort det. Massor.
•°•°•°•
Jag funderar mycket på det här med musikallinjen. Kanske är det inte rätt plats för mig. Jag älskar att stå på scen och sjunga och uppträda, men jag har tappat min motivation till att satsa på musikal. Vet inte om det bara är tillfälligt, men jag känner igen den här situationen. Jag har varit här förut.
•°•°•°•
När jag skulle börja gymnasiet var jag helt hundra på att jag valde rätt väg. Klart att min stora dröm var att bli florist, jag hade ju planerat det här sedan jag var 10 år!
Men redan innan jag var halvvägs igenom utbildningen så började jag känna "Nej, det här är inte jag". Jag valde att slutföra utbildningen ändå och det är jag glad över. Tack vare det har jag kunnat jobba genom åren.
•°•°•°•
Efter gymnasiet gick jag på folkhögskola, pluggade musik och stod på scen hela dagarna. Jag älskade det. Här blommade jag och jag kände att det verkligen var värt att satsa på det man älskar att göra, även om det är en svår väg. Jag pluggade även musikteater året efter och nu började jag tvivla på mig själv. Det kändes inte helt hundra. Vilket säkert mycket berodde på att jag för tillfället dejtade skolans rövhål som gjorde varje dag nattsvart till slut. Long story.
Men det låg något annat i det också.
•°•°•°•
Sen jobbade jag ett år. Och vad jag saknade att uppträda och sjunga. Jag drömde om det hela tiden, hur jag stod på scenen, sjöng den sista tonen i powerballaden och fick se publiken jublande resa sig upp med tårar i ögonen.
Det är vad jag vill göra. Jag vill beröra folk med min sång och min kärlek till scenen.
•°•°•°•
Året efter mitt jobbår hamnade jag på folkhögskola igen. Den här gången på en sångutbildning. Redan första veckan fick mina klasskamrater mig att dåna av deras talang och sångröster. Hjärtat bara svämmade över av glädjekänslor. "Tänk att det här är min vardag". Vi uppträdde massor, vi skrev egen musik, jag fick prova på att vara konferiencier vid ett flertal tillfällen och jag älskade det. Och jag hade min egna konsert den 27e april.
•°•°•°•
Under sista låten ställde sig publiken upp och många grät. Jag lyckades. Jag hade berört en publik till tårar och fick en stående ovation. Det är det mest magiska jag upplevt på en scen. Och det gav mig så mycket mersmak. Jag vill uppleva den här känslan igen. 
•°•°•°•
Musik och skådespeleri är två intressen som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, båda två. Jag vill inte ge upp det ena för att satsa på det andra. Därför har jag trott att musikal är en bra väg att gå. Där möts musiken och och teatern och skapar en ny dimension av kultur.
Men jag är ingen musikalsångerska i grund och botten. Jag är min egna röst och vill inte att den ska ändras på. Och jag är inte superintresserad av att läsa på en massa om kända musikaler eller se massor av musikalfilmer heller. Och jag kommer aldrig bli en bra dansare.
Men jag vill stå på scen och sjunga som om det inte fanns någon morgondag. Jag vill förmedla känslor genom min sång. Och var gör man det annars?
•°•°•°•
Det kanske inte är min dröm att bli musikalartist längre. Det kanske är så att jag håller fast vid den här drömmen för att jag inte har någon annan.
•°•°•°•
Man måste inte alltid ha en dröm. Men jag tycker om att ha ett mål, att sträva efter något. Mitt mål kanske bör vara att hitta mig själv istället. Men jag vet att jag ska stå på scen på något vis, sen är frågan vilket forum.
•°•°•°•
Ja, det här blev ett personligt inlägg. Och jag kanske låter som en pessimist. Men vet ni vad, jag får alltid höra att jag är så glad och framåt, så lite pessimism är nog bara sunt ibland. Och jag behövde skriva av mig. 
Och kan ni tänka er, det känns lite bättre. Jag har lika lite aning om vad jag ska göra som i början av inlägget, men jag känner mig inte lika nere. 
•°•°•°•
Nu ska jag iväg och dansa fast jag inte alls har lust. Jag kommer nog ha ångrat mig imorgon. En sketen tisdag får inte fälla en.
•°•°•°•
 
Ha det bra hörni