Hej hej hallå!
Det är dags för del 2 av min resedagbok från Trolltunga och vi hoppar rakt in där vi slutade!
Resan började som sagt här i Göteborg och vi tog bussen till Oslo där vi bytte buss och åkte mot Seljestad där vi skulle byta buss igen. Den bussen skulle ta oss till Odda, Trolltungas närmsta stad och det var därmed vår slutstation.
•°•°•°•

Söta stugor med mysiga tak.
Det var väldigt fin utsikt där vi åkte och det var längesedan jag reste genom riktigt stora berg (om jag nu någonsin har gjort det förut) så jag satt helt hänförd av utsikten under delar av resan. För att underhålla oss när vi blev uttråkade spelade vi lite kort och åt pannkakor som Pers urgulliga mamma hade skickat med oss. Det finns ingenting som går upp emot hemgjorda pannkakor!
•°•°•°•
Naturen var helt magisk och jag har nog aldrig sett snötäckta berg mitt i sommaren vad jag minns och överallt såg vi fantastiska vattenfall och forsar. Än hade jag inte riktigt fattat att vi faktiskt skulle upp i bergen och dricka vatten ur vattenfallen, den här resan var som sagt en ny upplevelse för mig.
•°•°•°•

•°•°•°•

Magiskt!
I och med att bilderna är tagna genom bussfönstret är de lite halvbra och suddiga, men oavsett hur bra bilderna hade blivit så hade de fortfarande inte gjort utsikten rättvisa, så vacker var den.
•°•°•°•

Per och Sep, the coolest kids in town.
Efter en resa på totalt ca 12 timmar var vi framme i lilla Odda, en riktigt söt stad som låg i en dal vid en avstickare till Hardangerfjorden.
Tyvärr missade vi vår busshållplats vid Oddas camping och insåg inte vårt misstag förrän ett par hållplatser senare och fick helt enkelt ta en uppvärmningsvandring på ett par kilometer för att ta oss tillbaka till campingen. Vi bjöds på en brant och lång uppförsbacke, underbart... Desto skönare att komma fram till campingen dock!
•°•°•°•

Vi lyckades även gå lite fel i jakt på campingen, men i övrigt gick promenaden helt okej.
Framme vid campingen fick vi leta tältplats ett tag då det var mycket folk på plats. Vi var lite oroliga att alla skulle ta sig upp på berget samtidigt som oss och att känslan att befinna sig mitt ute i ingenstans skulle försvinna på grund av adrenalinsökande turister. Dock hade nog många av campinggästerna andra planer i och med att det inte var överdrivet mycket folk uppe på berget när vi väl var där.
•°•°•°•

På campingreceptionens byggnad satt en infotavla om vandring till Trolltunga. 28 km tur och retur och en stigning på 1200 meter. Längden på vandringen kändes okej, men stigningen! Oj oj oj...
•°•°•°•

Utsikten från en del av campingen
•°•°•°•

Medan killarna pratade med campingpersonalen låg jag och vilade i gräset och kollade på en cool sten som kluvits på mitten.
•°•°•°•

Redo för första natten i tält!
•°•°•°•

Klockan är runt 22 och det är fortfarande lika ljust som en vanlig eftermiddag. Dags för en sen middag i form av Varma Koppen och en påse Turmat vilket är frystorkade påsar med mat (den orangea påsen på bilden) som man häller kokande vatten i och vips har du en riktigt god maträtt. Hur praktiskt som helst! Och väldigt mättande, jag orkade aldrig äta upp mer än en halv portion.
•°•°•°•
Efter middagen tog vi en kort liten promenad och tittade på omgivningen, men bestämde oss snart för att gå och lägga oss då nästkommande dag var en stor dag att se fram emot!
Vi steg upp tidigt och åt frukost (havregryn, vatten och sylt) och packade ihop våra tillhörigheter innan vi tog en shuttlebuss upp till Skjeggedal och starten på vandringsleden.
•°•°•°•

Vid startpunkten för vandringen fann vi den här skylten med lite nyttig information. Det fanns tre olika startpunkter för vandringen; P1, P2 och P3. P1 ligger i Tyssedal, ett samhälle inte långt från Odda och cirka 7 kilometer från Skjeggedal. P2 ligger i Skjeggedal där vi nu befann oss och började med en serpentinväg 4 kilometer upp för berget till Mågelitopp vilket var startpunkt P3 och där började själva vandringsleden. På skylten stod det även att stigningen nu var endast 800 meter, så skylten på campingen måste menat den totala stigningen från Tyssedal till Trolltunga. Från P3 var stigningen ännu mindre. Lägg dock märke till att hela sträckan från Mågelitopp och framåt är röd, dvs svårighetsgrad 3 av 4!
•°•°•°•

Grabbar redo för att starta äventyret.
•°•°•°•

Även jag var taggad till tusen och lite nervös. Vad hade jag egentligen gett mig in på?
•°•°•°•
Vi bestämde oss faktiskt för att ta en shuttletaxi upp till startpunkt P3 för att slippa serpentinvägen och tacka gudarna för det! Vi bjöds minsann på uppförsbackar så det räckte och blev över ändå. Skönt för knäna att slippa asfalt dessutom. Så sammanlagt blev vår vandring ca 2 mil lång tur och retur, men det tog tid i och med de galna topparna och dalarna.
I nästa del startar vi stigningen upp på berget, kolla in om några dagar!
Baj baj!
0